use crate::structure::dash_line::虚线;
use crate::structure::fractal_obj::分型;
use crate::types::相对方向;
use std::sync::atomic::{AtomicI64, Ordering};
use std::sync::{Arc, RwLock};
#[derive(Debug)]
pub struct 中枢 {
pub 序号: AtomicI64,
pub 标识: RwLock<String>,
pub 级别: AtomicI64,
pub 基础序列: RwLock<Vec<Arc<虚线>>>,
pub 第三买卖线: RwLock<Option<Arc<虚线>>>,
pub 本级_第三买卖线: RwLock<Option<Arc<虚线>>>,
}
impl Clone for 中枢 {
fn clone(&self) -> Self {
Self {
序号: AtomicI64::new(self.序号.load(Ordering::Relaxed)),
标识: RwLock::new(self.标识.read().unwrap().clone()),
级别: AtomicI64::new(self.级别.load(Ordering::Relaxed)),
基础序列: RwLock::new(self.基础序列.read().unwrap().clone()),
第三买卖线: RwLock::new(self.第三买卖线.read().unwrap().clone()),
本级_第三买卖线: RwLock::new(self.本级_第三买卖线.read().unwrap().clone()),
}
}
}
impl 中枢 {
pub fn new(序号: i64, 标识: String, 级别: i64, 基础序列: Vec<Arc<虚线>>) -> Self {
Self {
序号: AtomicI64::new(序号),
标识: RwLock::new(标识),
级别: AtomicI64::new(级别),
基础序列: RwLock::new(基础序列.into_iter().take(3).collect()),
第三买卖线: RwLock::new(None),
本级_第三买卖线: RwLock::new(None),
}
}
pub fn 添加虚线(&self, 实线: Arc<虚线>) {
self.基础序列.write().unwrap().push(实线);
*self.本级_第三买卖线.write().unwrap() = None;
*self.第三买卖线.write().unwrap() = None;
}
pub fn 图表标题(&self) -> String {
format!(
"{}:{}:{}:{}",
self.文().中.标识,
self.文().中.周期,
self.标识.read().unwrap(),
self.序号.load(Ordering::Relaxed)
)
}
pub fn 离开段(&self) -> Arc<虚线> {
Arc::clone(&self.基础序列.read().unwrap()[self.基础序列.read().unwrap().len() - 1])
}
pub fn 方向(&self) -> 相对方向 {
self.基础序列.read().unwrap()[0].方向().翻转()
}
pub fn 高(&self) -> f64 {
self.基础序列.read().unwrap()[..3]
.iter()
.map(|x| x.高())
.min_by(|a, b| a.partial_cmp(b).unwrap_or(std::cmp::Ordering::Equal))
.unwrap_or(0.0)
}
pub fn 低(&self) -> f64 {
self.基础序列.read().unwrap()[..3]
.iter()
.map(|x| x.低())
.max_by(|a, b| a.partial_cmp(b).unwrap_or(std::cmp::Ordering::Equal))
.unwrap_or(0.0)
}
pub fn 高高(&self) -> f64 {
self.基础序列
.read()
.unwrap()
.iter()
.map(|x| x.高())
.max_by(|a, b| a.partial_cmp(b).unwrap_or(std::cmp::Ordering::Equal))
.unwrap_or(0.0)
}
pub fn 低低(&self) -> f64 {
self.基础序列
.read()
.unwrap()
.iter()
.map(|x| x.低())
.min_by(|a, b| a.partial_cmp(b).unwrap_or(std::cmp::Ordering::Equal))
.unwrap_or(0.0)
}
pub fn 文(&self) -> Arc<分型> {
Arc::clone(&self.基础序列.read().unwrap()[0].文)
}
pub fn 武(&self) -> Arc<分型> {
Arc::clone(
&*self.基础序列.read().unwrap()[self.基础序列.read().unwrap().len() - 1]
.武
.read()
.unwrap(),
)
}
pub fn 设置第三买卖线(&self, 线: Arc<虚线>) {
*self.第三买卖线.write().unwrap() = Some(线);
}
pub fn 获取序列(&self) -> Vec<Arc<虚线>> {
let mut 序列: Vec<Arc<虚线>> = self.基础序列.read().unwrap().clone();
if let Some(ref 三买) = *self.第三买卖线.read().unwrap() {
序列.push(Arc::clone(三买));
}
序列
}
pub fn 获取数据文本(&self) -> String {
let 第三买卖线_str = match &*self.第三买卖线.read().unwrap() {
Some(x) => format!("{}", x),
None => "None".to_string(),
};
let 本级_第三买卖线_str = match &*self.本级_第三买卖线.read().unwrap() {
Some(x) => format!("{}", x),
None => "None".to_string(),
};
format!(
"{}, {}, {}, 文:({},{}), 武:({},{}), {}, {}",
self.标识.read().unwrap(),
self.序号.load(Ordering::Relaxed),
self.级别.load(Ordering::Relaxed),
self.文().时间戳(),
crate::utils::format_f64_g(self.文().分型特征值),
self.武().时间戳(),
crate::utils::format_f64_g(self.武().分型特征值),
第三买卖线_str,
本级_第三买卖线_str,
)
}
pub fn 校验合法性(&self, 序列: &[Arc<虚线>]) -> bool {
let mut 有效序列 = self.基础序列.read().unwrap().clone();
let mut 无效序列: Vec<Arc<虚线>> = Vec::new();
for 元素 in self.基础序列.read().unwrap().iter() {
if !序列.iter().any(|x| Arc::as_ptr(x) == Arc::as_ptr(元素)) {
无效序列.push(Arc::clone(元素));
}
}
if !无效序列.is_empty() {
let 无效 = &无效序列[0];
if let Some(pos) = self
.基础序列
.read()
.unwrap()
.iter()
.position(|x| Arc::as_ptr(x) == Arc::as_ptr(无效))
{
有效序列 = self.基础序列.read().unwrap()[..pos].to_vec();
}
}
if 有效序列.len() < 3 {
*self.第三买卖线.write().unwrap() = None;
*self.本级_第三买卖线.write().unwrap() = None;
return false;
}
*self.基础序列.write().unwrap() = 有效序列;
let 中枢高 = self.高();
let 中枢低 = self.低();
有效序列 = Vec::new();
for 元素 in self.基础序列.read().unwrap().iter() {
if crate::types::相对方向::分析(中枢高, 中枢低, 元素.高(), 元素.低()).是否缺口()
{
break;
}
有效序列.push(Arc::clone(元素));
}
*self.基础序列.write().unwrap() = 有效序列;
if self.基础序列.read().unwrap().len() < 3 {
return false;
}
for i in 1..self.基础序列.read().unwrap().len() {
let 前 = &self.基础序列.read().unwrap()[i - 1];
let 后 = &self.基础序列.read().unwrap()[i];
if !前.之后是(后) {
return false;
}
}
if !crate::types::相对方向::分析(
self.基础序列.read().unwrap()[0].高(),
self.基础序列.read().unwrap()[0].低(),
self.基础序列.read().unwrap()[2].高(),
self.基础序列.read().unwrap()[2].低(),
)
.是否缺口()
{
let 重叠高 = self.高();
let 重叠低 = self.低();
if 重叠低 > 重叠高 {
return false;
}
}
let 三买线_opt = self.第三买卖线.read().unwrap().clone();
if let Some(ref 三买线) = 三买线_opt {
if 序列.iter().any(|x| Arc::as_ptr(x) == Arc::as_ptr(三买线)) {
if !self.基础序列.read().unwrap().last().unwrap().之后是(三买线) {
*self.第三买卖线.write().unwrap() = None;
} else if !crate::types::相对方向::分析(
self.高(),
self.低(),
三买线.高(),
三买线.低(),
)
.是否缺口()
{
self.添加虚线(Arc::clone(三买线));
*self.第三买卖线.write().unwrap() = None;
}
} else {
*self.第三买卖线.write().unwrap() = None;
}
}
true
}
pub fn 完整性(&self, 虚实: &str) -> bool {
if *self.基础序列.read().unwrap()[0].标识.read().unwrap() == "笔" {
return self.第三买卖线.read().unwrap().is_some();
}
let 基础序列_ref = self.基础序列.read().unwrap();
let 最后段 = 基础序列_ref.last().unwrap();
let 内部中枢_vec = if 虚实 == "合" {
最后段.合_中枢序列.read().unwrap()
} else {
最后段.实_中枢序列.read().unwrap()
};
for 内部中枢 in 内部中枢_vec.iter() {
if crate::types::相对方向::分析(
self.高(),
self.低(),
内部中枢.高(),
内部中枢.低(),
)
.是否缺口()
{
return true;
}
}
false
}
pub fn 获取扩展中枢(
&self,
扩展中枢: &mut Vec<Arc<中枢>>,
配置: &crate::config::缠论配置,
) {
if self.基础序列.read().unwrap().len() >= 9 {
let mut 扩展线段: Vec<Arc<虚线>> = Vec::new();
let 基础序列_ref = self.基础序列.read().unwrap();
crate::algorithm::segment::线段::扩展分析(&基础序列_ref, &mut 扩展线段, 配置);
中枢::分析(
&扩展线段,
扩展中枢,
false,
&format!("{}_扩展中枢_", self.标识.read().unwrap()),
0,
);
}
}
pub fn 当前状态(&self) -> &str {
let 基础序列_ref = self.基础序列.read().unwrap();
let 最后 = Arc::clone(基础序列_ref.last().unwrap());
let 尾部 = 最后.获取_武();
let 关系 = crate::types::相对方向::分析(
self.高(),
self.低(),
尾部.中.高.get(),
尾部.中.低.get(),
);
if 关系 == crate::types::相对方向::向上缺口 {
"中枢之上"
} else if 关系 == crate::types::相对方向::向下缺口 {
"中枢之下"
} else {
"中枢之中"
}
}
pub fn 基础检查(左: &虚线, 中: &虚线, 右: &虚线) -> bool {
if !左.之后是(中) || !中.之后是(右) {
return false;
}
let 关系 = crate::types::相对方向::分析(左.高(), 左.低(), 右.高(), 右.低());
matches!(
关系,
crate::types::相对方向::向下
| crate::types::相对方向::向上
| crate::types::相对方向::顺
| crate::types::相对方向::逆
| crate::types::相对方向::同
)
}
pub fn 创建(
左: Arc<虚线>, 中: Arc<虚线>, 右: Arc<虚线>, 级别: i64, 标识: &str
) -> Self {
Self::new(
0,
format!("{}中枢<{}>", 标识, 中.标识.read().unwrap()),
级别,
vec![左, 中, 右],
)
}
pub fn 从序列中获取中枢(
虚线序列: &[Arc<虚线>],
起始方向: 相对方向,
标识: &str,
) -> Option<Arc<中枢>> {
for i in 2..虚线序列.len() {
let 左 = &虚线序列[i - 2];
let 中 = &虚线序列[i - 1];
let 右 = &虚线序列[i];
if Self::基础检查(左, 中, 右) && 左.方向() == 起始方向 {
let 中枢 = Self::创建(Arc::clone(左), Arc::clone(中), Arc::clone(右), 0, 标识);
return Some(Arc::new(中枢));
}
}
None
}
pub fn 向中枢序列尾部添加(
中枢序列: &mut Vec<Arc<中枢>>, 待添加中枢: Arc<中枢>
) {
if let Some(前一个) = 中枢序列.last() {
待添加中枢
.序号
.store(前一个.序号.load(Ordering::Relaxed) + 1, Ordering::Relaxed);
let 前_seq = 前一个.获取序列();
let new_seq = 待添加中枢.获取序列();
if let (Some(前_last), Some(new_last)) = (前_seq.last(), new_seq.last()) {
if 前_last.序号.load(Ordering::Relaxed) > new_last.序号.load(Ordering::Relaxed)
{
panic!(
"向中枢序列尾部添加 序号错误 前last={} > new_last={}",
前_last.序号.load(Ordering::Relaxed),
new_last.序号.load(Ordering::Relaxed)
);
}
}
}
中枢序列.push(待添加中枢);
}
pub fn 从中枢序列尾部弹出(
中枢序列: &mut Vec<Arc<中枢>>,
待弹出: &Arc<中枢>,
) -> Option<Arc<中枢>> {
if 中枢序列.last().map(|x| Arc::as_ptr(x)) == Some(Arc::as_ptr(待弹出)) {
中枢序列.pop()
} else {
None
}
}
pub fn 分析(
虚线序列: &[Arc<虚线>],
中枢序列: &mut Vec<Arc<中枢>>,
跳过首部: bool,
标识: &str,
层级: i64,
) {
if 虚线序列.len() < 3 {
return;
}
if 中枢序列.is_empty() {
for i in 1..虚线序列.len() - 1 {
let 左 = &虚线序列[i - 1];
let 中 = &虚线序列[i];
let 右 = &虚线序列[i + 1];
if Self::基础检查(左, 中, 右) {
let 序号 = 虚线序列
.iter()
.position(|x| Arc::as_ptr(x) == Arc::as_ptr(左))
.unwrap_or(i - 1);
if 跳过首部 && (左.序号.load(Ordering::Relaxed) == 0 || 序号 == 0) {
continue;
}
if 序号 >= 2 {
let 前 = &虚线序列[序号 - 2];
let 同向相对关系 =
crate::types::相对方向::分析(前.高(), 前.低(), 左.高(), 左.低());
if 同向相对关系.是否向上() && 左.方向().是否向上() {
continue;
}
if 同向相对关系.是否向下() && 左.方向().是否向下() {
continue;
}
}
let 新中枢 = Arc::new(Self::创建(
Arc::clone(左),
Arc::clone(中),
Arc::clone(右),
中.级别.load(Ordering::Relaxed),
标识,
));
Self::向中枢序列尾部添加(中枢序列, 新中枢);
Self::分析(虚线序列, 中枢序列, 跳过首部, 标识, 层级);
return;
}
}
return;
}
let mut 当前中枢_idx = 中枢序列.len() - 1;
let needs_pop = !中枢序列[当前中枢_idx].校验合法性(虚线序列);
if needs_pop {
let 当前中枢 = Arc::clone(&中枢序列[当前中枢_idx]);
Self::从中枢序列尾部弹出(中枢序列, &当前中枢);
Self::分析(虚线序列, 中枢序列, 跳过首部, 标识, 层级);
return;
}
let 起始索引 = {
let cur = &中枢序列[当前中枢_idx];
let 最后元素 = &cur.基础序列.read().unwrap()[cur.基础序列.read().unwrap().len() - 1];
match 虚线序列
.iter()
.position(|x| Arc::as_ptr(x) == Arc::as_ptr(最后元素))
{
Some(idx) => idx + 1,
None => return,
}
};
let mut 中枢高 = 中枢序列[当前中枢_idx].高();
let mut 中枢低 = 中枢序列[当前中枢_idx].低();
let mut 候选序列: Vec<Arc<虚线>> = Vec::new();
for i in 起始索引..虚线序列.len() {
let 当前虚线 = Arc::clone(&虚线序列[i]);
if crate::types::相对方向::分析(中枢高, 中枢低, 当前虚线.高(), 当前虚线.低()).是否缺口()
{
候选序列.push(当前虚线.clone());
let needs_三买 = {
let cur = &中枢序列[当前中枢_idx];
cur.基础序列
.read()
.unwrap()
.last()
.unwrap()
.之后是(&当前虚线)
};
if needs_三买 {
中枢序列[当前中枢_idx].设置第三买卖线(当前虚线.clone());
}
} else {
if 候选序列.is_empty() {
中枢序列[当前中枢_idx].添加虚线(当前虚线);
} else {
候选序列.push(当前虚线);
}
}
while 候选序列.len() >= 3 {
let 起始方向 = 中枢序列[当前中枢_idx]
.基础序列
.read()
.unwrap()
.last()
.unwrap()
.方向()
.翻转();
match Self::从序列中获取中枢(&候选序列, 起始方向, 标识) {
Some(新中枢) => {
Self::向中枢序列尾部添加(中枢序列, 新中枢);
当前中枢_idx = 中枢序列.len() - 1;
中枢高 = 中枢序列[当前中枢_idx].高();
中枢低 = 中枢序列[当前中枢_idx].低();
候选序列.clear();
}
None => {
候选序列.remove(0); }
}
}
}
}
}
#[cfg(test)]
mod tests {
use super::*;
use crate::kline::bar::K线;
use crate::kline::chan_kline::缠论K线;
use crate::structure::fractal_obj::分型;
use crate::types::分型结构;
fn 辅助_创建K线(时间戳: i64, 高: f64, 低: f64, 开: f64, 收: f64) -> K线 {
let mut k = K线::default();
k.时间戳 = 时间戳;
k.高 = 高;
k.低 = 低;
k.开盘价 = 开;
k.收盘价 = 收;
k
}
fn 辅助_创建缠K(
时间戳: i64,
高: f64,
低: f64,
方向: 相对方向,
结构: Option<分型结构>,
序号: i64,
) -> Arc<缠论K线> {
let 普K = Arc::new(辅助_创建K线(时间戳, 高, 低, 低, 高));
Arc::new(缠论K线::创建缠K(
时间戳, 高, 低, 方向, 结构, 序号, 普K, None,
))
}
fn 辅助_创建顶分型(时间戳: i64, 高: f64, 低: f64, 序号: i64) -> Arc<分型> {
let 左 = 辅助_创建缠K(
时间戳 - 2,
高 - 2.0,
低 - 2.0,
相对方向::向上,
Some(分型结构::上),
序号 - 2,
);
let 中 = 辅助_创建缠K(时间戳, 高, 低, 相对方向::向上, Some(分型结构::顶), 序号);
let 右 = 辅助_创建缠K(
时间戳 + 2,
高 - 1.0,
低 - 1.0,
相对方向::向下,
Some(分型结构::下),
序号 + 2,
);
Arc::new(分型::new(Some(左), 中, Some(右)))
}
fn 辅助_创建底分型(时间戳: i64, 高: f64, 低: f64, 序号: i64) -> Arc<分型> {
let 左 = 辅助_创建缠K(
时间戳 - 2,
高 + 2.0,
低 + 2.0,
相对方向::向下,
Some(分型结构::下),
序号 - 2,
);
let 中 = 缠论K线::创建缠K(
时间戳,
高,
低,
相对方向::向下,
Some(分型结构::底),
序号,
Arc::new(辅助_创建K线(时间戳, 高, 低, 低, 高)),
None,
);
中.分型特征值.set(低);
let 中 = Arc::new(中);
let 右 = 辅助_创建缠K(
时间戳 + 2,
高 + 1.0,
低 + 1.0,
相对方向::向上,
Some(分型结构::上),
序号 + 2,
);
Arc::new(分型::new(Some(左), 中, Some(右)))
}
fn 辅助_创建笔(
文时间戳: i64,
文高: f64,
文低: f64,
武时间戳: i64,
武高: f64,
武低: f64,
) -> Arc<虚线> {
let 顶 = 辅助_创建顶分型(文时间戳, 文高, 文低, 1);
let 底 = 辅助_创建底分型(武时间戳, 武高, 武低, 2);
Arc::new(虚线::创建笔(顶, 底, true))
}
#[test]
fn test_中枢创建后字段初始值正确() {
let 笔1 = 辅助_创建笔(100, 50.0, 40.0, 200, 30.0, 20.0);
let 笔2 = 辅助_创建笔(200, 30.0, 20.0, 300, 55.0, 45.0);
let 笔3 = 辅助_创建笔(300, 55.0, 45.0, 400, 25.0, 15.0);
let 中枢 = 中枢::new(
1,
"测试中枢".into(),
1,
vec![Arc::clone(&笔1), Arc::clone(&笔2), Arc::clone(&笔3)],
);
assert_eq!(中枢.序号.load(Ordering::Relaxed), 1);
assert_eq!(*中枢.标识.read().unwrap(), "测试中枢");
assert_eq!(中枢.级别.load(Ordering::Relaxed), 1);
assert_eq!(中枢.基础序列.read().unwrap().len(), 3);
assert!(中枢.第三买卖线.read().unwrap().is_none());
assert!(中枢.本级_第三买卖线.read().unwrap().is_none());
}
#[test]
fn test_中枢CellRefCell字段读写() {
let 笔1 = 辅助_创建笔(100, 50.0, 40.0, 200, 30.0, 20.0);
let 笔2 = 辅助_创建笔(200, 30.0, 20.0, 300, 55.0, 45.0);
let 笔3 = 辅助_创建笔(300, 55.0, 45.0, 400, 25.0, 15.0);
let 中枢 = 中枢::new(
0,
"测试".into(),
1,
vec![Arc::clone(&笔1), Arc::clone(&笔2), Arc::clone(&笔3)],
);
中枢.序号.store(99, Ordering::Relaxed);
assert_eq!(中枢.序号.load(Ordering::Relaxed), 99);
中枢.设置第三买卖线(Arc::clone(&笔1));
assert!(中枢.第三买卖线.read().unwrap().is_some());
assert_eq!(
Arc::as_ptr(&*中枢.第三买卖线.read().unwrap().as_ref().unwrap()),
Arc::as_ptr(&笔1)
);
assert!(中枢.本级_第三买卖线.read().unwrap().is_none());
*中枢.本级_第三买卖线.write().unwrap() = Some(Arc::clone(&笔3));
assert!(中枢.本级_第三买卖线.read().unwrap().is_some());
}
#[test]
fn test_中枢添加虚线后基础序列扩展() {
let 笔1 = 辅助_创建笔(100, 50.0, 40.0, 200, 30.0, 20.0);
let 笔2 = 辅助_创建笔(200, 30.0, 20.0, 300, 55.0, 45.0);
let 笔3 = 辅助_创建笔(300, 55.0, 45.0, 400, 25.0, 15.0);
let 笔4 = 辅助_创建笔(400, 25.0, 15.0, 500, 60.0, 50.0);
let 中枢 = 中枢::new(
0,
"测试".into(),
1,
vec![Arc::clone(&笔1), Arc::clone(&笔2), Arc::clone(&笔3)],
);
assert_eq!(中枢.基础序列.read().unwrap().len(), 3);
中枢.添加虚线(Arc::clone(&笔4));
assert_eq!(中枢.基础序列.read().unwrap().len(), 4);
assert_eq!(
Arc::as_ptr(&中枢.基础序列.read().unwrap()[3]),
Arc::as_ptr(&笔4)
);
}
#[test]
fn test_中枢添加虚线后清除第三买卖线() {
let 笔1 = 辅助_创建笔(100, 50.0, 40.0, 200, 30.0, 20.0);
let 笔2 = 辅助_创建笔(200, 30.0, 20.0, 300, 55.0, 45.0);
let 笔3 = 辅助_创建笔(300, 55.0, 45.0, 400, 25.0, 15.0);
let 笔4 = 辅助_创建笔(400, 25.0, 15.0, 500, 60.0, 50.0);
let 中枢 = 中枢::new(
0,
"测试".into(),
1,
vec![Arc::clone(&笔1), Arc::clone(&笔2), Arc::clone(&笔3)],
);
中枢.设置第三买卖线(Arc::clone(&笔1));
*中枢.本级_第三买卖线.write().unwrap() = Some(Arc::clone(&笔2));
assert!(中枢.第三买卖线.read().unwrap().is_some());
assert!(中枢.本级_第三买卖线.read().unwrap().is_some());
中枢.添加虚线(Arc::clone(&笔4));
assert!(中枢.第三买卖线.read().unwrap().is_none());
assert!(中枢.本级_第三买卖线.read().unwrap().is_none());
}
#[test]
fn test_中枢Clone后基础序列Rc指针一致() {
let 笔1 = 辅助_创建笔(100, 50.0, 40.0, 200, 30.0, 20.0);
let 笔2 = 辅助_创建笔(200, 30.0, 20.0, 300, 55.0, 45.0);
let 笔3 = 辅助_创建笔(300, 55.0, 45.0, 400, 25.0, 15.0);
let 中枢 = 中枢::new(
0,
"测试".into(),
1,
vec![Arc::clone(&笔1), Arc::clone(&笔2), Arc::clone(&笔3)],
);
中枢.设置第三买卖线(Arc::clone(&笔1));
let 克隆 = 中枢.clone();
for i in 0..3 {
assert_eq!(
Arc::as_ptr(&中枢.基础序列.read().unwrap()[i]),
Arc::as_ptr(&克隆.基础序列.read().unwrap()[i])
);
}
assert_eq!(
Arc::as_ptr(中枢.第三买卖线.read().unwrap().as_ref().unwrap()),
Arc::as_ptr(克隆.第三买卖线.read().unwrap().as_ref().unwrap())
);
}
#[test]
fn test_中枢高低计算正确() {
let 笔1 = 辅助_创建笔(100, 50.0, 45.0, 200, 40.0, 30.0);
let 底2 = 辅助_创建底分型(200, 40.0, 30.0, 10);
let 顶2 = 辅助_创建顶分型(300, 55.0, 50.0, 15);
let 笔2 = Arc::new(虚线::创建笔(底2, 顶2, true));
let 笔3 = 辅助_创建笔(300, 55.0, 50.0, 400, 35.0, 25.0);
let 中枢 = 中枢::new(
0,
"测试".into(),
1,
vec![Arc::clone(&笔1), Arc::clone(&笔2), Arc::clone(&笔3)],
);
assert!((中枢.高() - 50.0).abs() < 0.01, "中枢高={}", 中枢.高());
assert!((中枢.低() - 30.0).abs() < 0.01, "中枢低={}", 中枢.低());
}
#[test]
fn test_多Rc共享中枢修改对所有引用可见() {
let 笔1 = 辅助_创建笔(100, 50.0, 40.0, 200, 30.0, 20.0);
let 笔2 = 辅助_创建笔(200, 30.0, 20.0, 300, 55.0, 45.0);
let 笔3 = 辅助_创建笔(300, 55.0, 45.0, 400, 25.0, 15.0);
let 笔4 = 辅助_创建笔(400, 25.0, 15.0, 500, 60.0, 50.0);
let 中枢1 = Arc::new(中枢::new(
0,
"测试".into(),
1,
vec![Arc::clone(&笔1), Arc::clone(&笔2), Arc::clone(&笔3)],
));
let 中枢2 = Arc::clone(&中枢1);
中枢1.序号.store(88, Ordering::Relaxed);
assert_eq!(中枢2.序号.load(Ordering::Relaxed), 88);
中枢1.添加虚线(Arc::clone(&笔4));
assert_eq!(中枢2.基础序列.read().unwrap().len(), 4);
assert_eq!(
Arc::as_ptr(&中枢1.基础序列.read().unwrap()[3]),
Arc::as_ptr(&中枢2.基础序列.read().unwrap()[3])
);
}
}
impl std::fmt::Display for 中枢 {
fn fmt(&self, f: &mut std::fmt::Formatter<'_>) -> std::fmt::Result {
let 序列_str = self
.基础序列
.read()
.unwrap()
.iter()
.map(|d| format!("{}", d))
.collect::<Vec<_>>()
.join(", ");
write!(
f,
"{}({}, {}, 元素数量: {}, [{}], {} ===>>> {})",
self.标识.read().unwrap(),
crate::utils::format_f64_g(self.高()),
crate::utils::format_f64_g(self.低()),
self.基础序列.read().unwrap().len(),
序列_str,
self.文(),
self.武(),
)
}
}